Regn ute, regn inne, regn i sinne.

                   Blessings  

Förr förstod jag inte riktigt riktigt, innebörden av den meningen.

Jag har alltid varit så förbannat anpassningsbar. Att vart jag än är så är det ok.

Men med åldern kommer visheten :)

Uppehåll igår.

Skön lånebil.

Körde fel och var på väg mot Årjäng...Har kört den vägen ett antal hundratal ggr rätt tidigare. :-o

Gjorde fint på graven.

Skrattade tillsammans i bilen åt alla roliga pojknamn förr i tiden..

Orvar, Hilding, Knut, Sixten mm mm..Fashion för den tidens barn. :)

By the way..Min morfar hette Kurt. Och min gammelfarfar hette Adolf :)

Min Farmor älskade stenar av alla de slag..Vila i Frid älskade.......

Ja vänner de e bara att återhämta sig idag..

Gjorde slut på all energi igår. men kan faktiskt vila upp mig idag på vilodagen.

Blessing Blooggers .....

Har ni sovit gött inatt?

Jag kommer inte ihåg någonting så då måste jag slocknat bra.

Blev lite skärrad när mobben ringde imorse som sa till mig att nu är det dags att vakna 7:15...

Men det tog allt 45 minuter innan jag kunde òppna öga såpass att det gick att sätta sig upp i sänga.

Nu är jag på G.

Idag skall vi ha lånebil jag o lilltösa och åka till Fröskog i Dalsland där Farmor ligger begravd...

Vi har inte varit där sedan begravningen i våras, och tänkte därför att det var dags att göra fint..

Jag saknar henne så starkt ibland. Lilla Farmor.

Höst vänner! Det är höst hehehe....

Bless you all....

Det är utgångspunkten för min nästa tavla...

Vi som älskar, som omhändertar, hjälper, fixar, föder med näring och omsorg.

Vi som längtar efter bekräftelse och uppskattning från dem vi stöttar och älskar.

Vi som orkar när de inte orkar.

Vi som tar det största ansvaret.

Vi som skapar människor som snart tar en för givet.

Därför att vi låter det hela övergå i en slags kontroll, över att vilja för väl och med ett samvetet skenar åt båda håll.

Vi är fyllda av fruktan för att dem som vi älskar för mycket inte skall klara sig utan oss.

Fast det ser vi inte då.

Vi har hamnat i ett medberoende förhållande.

De hjälper oxå oss att upprätthålla den situationen, tills de helt plötsligt får nog, och känner för att göra som de vill utan att ta ansvar för det.

Och det går jättebra.

För vi har  sett till att hjälpa dem vi älskar för mycket, genom att ta ett stort ansvar i många situationer.

Och när vi är så uttmattade av ge och inte få, är det försent.

Vi sitter där och känner oss svikna och ledsna över att bli bortkopplade.

Det enda vi gjorde var att att älska dem av hela hjärtat.

Så att vi glömde av oss själva.

Men det finns alltid en  chans till en Kovändning vänner.

Jag kommer alltid att älska för mycket...Jag älskar kärleken.

Störst av allt är kärleken :)

Ibland kan ett Nej vara att visa kärlek, det kan vara fyllt med ängslan över vad som då kan ske.

Dock är det värt att vara Nej-sägare.

Det går bättre ju mer man tränar på det. Det är oxå att visa kärlek.

Det är ett bra sätt att vinna respekt och tydlighet. Och ett vist sätt att vinna tillbaka en värdighet som man ville ha från början.

Varje människa har ett ansvar att leva sitt eget liv och gå vidare med det.

Dock vet jag nu, att om man glömmer av att respekten inte finns med, så går det illa.

Man vaknar upp med en känsla av övergivenhet och fattar inte hur det kunde gå så där fel. "Man har ju bara försökt att vara snäll och hjälpa!"

Men jag kommer aldrig att hänge mig åt kasta pärlor för svin något mera.

Jag har lärt mig att tycka om mig själv mer och mer.

Så nu går vi vidare på den smala vägen, jag och mitt samvete. Vi är faktiskt ganska övverens.

Även om rädslan för vad som kan hända är större just nu.

Så har jag gjort mitt val.

Må Gud beskydda oss.

Trevlig Helg Blooggers....Blessings

Jag skall nämligen skaffa nya glasögon...Åååå de e de värsta jag vet efter att diska hemma.

Jag har dragit på detta länge nog. Och när jag nu börjat brodera så mycket har det gjort sig ännu mer påtagligt.

Jag behöver mycket ljus och får lirka med glasögat upp och ner.

Mina låtsas-ögon har nämligen inslipad läsfunktion. Men det är ingen bra funktion längre.

Men så kommer man då till själva bågarna.

För det andra med styrka och slipning behöver ju inte jag alls lägga min oro på.

Det är Bååågarna mina vänner...!!!!!!

Jag hatar detta att välja bågar.

Jag velar och velar och dessutom så ser jag inte hur jag ser ut i spegeln, synen är så suddig.

Och att trivas i sina nya bågar är det näst viktigast.

Eftersom jag aldrig tar av mig x-tra synen förutom läggdags, så är det viktigt att det är något som blir en del av mig själv, min personlighet.

Förra gången, ja de  e la ca 4 -5 års sen, kanske mer jag minns inte .

Då fick jag iden om att ta kort med digitalkameran på mig själv, provandes med alla de bågar som jag lånat hem.

Hahaha det var riktigt roligt att se sig själv ordentligt på bild i en båge som Inte passade ansiktet och lilla blessings personlighet... ;)

Det underlättade faktiskt. Så jag får nog använda mig av den tekniken igen.

Glad för att jag sparkat mig själv i r_va...

Men ser inte fram emot att springa på stan i olika butiker och låna bågar och prova , lämna tillbaka,  låna nya prova lämna tillbaka..

Jag blir så slut av åka till stan..

Men men, a woman`s got to do what a woman`s got to do...

Blessing Bloogger snart helg igen...