I går grät jag floder. Ser ut som en svullen kines i ögonen.
Inte kul att vara look alike. :)
Men jag måste säga att det var skönt att släppa proppen inom sig.
Snigeln håller gärna andan alldeles för länge.
Jag är så förbannat trött och ledsen på att vissa ting aldrig tar slut.
Men så är det. Jag måste bara hitta ett stabilare sätt att handskas med det hela.
Men with a little help from my freind up there...så ska de nog ordna sig me tia.
Idag skulle jag önskat 3 saker om Alladin kommit till mig.
Frihet från beroende i min familj.
Att bli frisk
Att få hoppa fallskärm.
Kära Bloggisar..Nu är det en ny dag och låt oss ta den minut för minut. Det gör jag just nu.
Minglar i eftermedda...Blessing Gaijs.
Piedra
22 augusti 2011 09:42
Det ÄR skönt att gråta ut ordentligt! Jag har tack och lov för det mesta ganska nära till gråten, men ute i husvagnen förra veckan så brast det rejält för mig när jag insåg att jag inte ville återvända hem. Grät störtfloder så både ögon och näsa svullnade igen, men på något vis bidrog gråten ändå till vissa insikter. Mina tre önskningar till Aladdin hade nog varit:
Att bli frisk
Att få en bostad som jag trivs i
Att pojkarna skulle slippa sina funktionshinder
Kram!
http://piedra.bloggplatsen.se
Gerd
22 augusti 2011 09:51
Jag förstår, kanske är att ta i, men jag tror jag förstår de som har barn med funktionshinder.
Jag höll ju på att få ett själv, min lilla, som dock tillfrisknade.
Man vill sina barn så väl, så det är en oerhörd press att se när det inte går så bra.
Man måste få gråta, det har jag gjort många många gånger!
Just nu har jag bara en önskan och det är att Pusselbit ska klara sin tuffa behandling och bli frisk!
Kramar!!! Gerd
http://gerd-geddfish.blogspot.com
paloma
22 augusti 2011 10:19
I bland e det skönt att få gråta ut! Jag gråter ofta! Men har lätt till tårar! Men hoppas du mår bättre i dag! Hoppa fallskärm!!? oh fy! Det är jag för feg för! Vågar inte ens vara på höga höjder! HEHE
KRAM
http://www.paloma.bloggplatsen.se
Kaisa
22 augusti 2011 10:36
Att ta hjälp ovanifrån är bra, men du får inte glömma att ta emot hjälp från oss här nere också, eller här på bloggen, blink, blink... Stor kram!
http://andestyrka.blogspot.com
Love
22 augusti 2011 22:45
Känner så otroligt mycket med dig. Tur att tårarna finns och tur att änglarna finns.
Han där ovan ger oss kraft när vi behöver men visst är det jobbigt att vara i din situation.
Jag har levt många år med våra barns sjukdommar och nu har ju mannen en demenssjukdom så nätterna är långa och tårarna många. Det går aldrig att slippa oron och att veta att allt bara blir sämre kan knäcka mig. Är rädd för hur länge jag ska orka. Tänk om du kunde komma till Örebro ( försök)en dag så skulle jag ge dig en stor varm styrkekram.
Nu kommer den här i stället. Finns för dig.
Love.